Lite flum om oändligheten...

(Skriven 10 jan 2001)

Kunde inte somna häromnatten. Låg och läste till två, men var ändå inte trött.
Av någon anledning tänkte jag på ett mattetal min bror hade en gång, där man delade oändligheten med två. Men vad är det för vits med det, för man får ju ändå oändligheten eftersom oändligheten är oändlig. Vad händer då om man delar oändligheten med oändligheten? Jo, man får ett. Men hur stort är då ett i det fallet? Det är ju lätt om man har fem äpplen och delar med fem, för då är ett = ett äpple. Tänkte att då måste ju ett vara lika med det minsta som finns, allså man är nere i atomstorlek.
Blev rätt nöjd tills jag kom på att oändligheten har ju ingen massa, så ett kan inte vara en atom. Kom därför fram till att oändligheten genom oändligheten är lika med 0.Vilken fin slutsats va? Sen somnade jag.

Ja, jag vet att jag är matteskadad, men det blir lätt så.

Har haft den efterlängtade mekaniktentan som gick som jag trodde, nämligen åt helvete.